Säkerhetsinformation

Det kan förekomma att du, t.ex. via SMS, mejl eller på sociala medier, får meddelanden om lottovinster eller information om riktigt bra erbjudanden, exempelvis en mobiltelefon för 10 kr. En Samsung Galaxy 8 kostar flera tusen kronor och det är osannolikt att försäljningspriset endast är 10 kronor. Ofta behöver du endast betala en liten avgift eller kanske frakt och mot detta få en vara eller ta del av sin lottovinst. Dessa erbjudanden har ofta villkor som anger att du startar en prenumeration (ibland på en tjänst kopplad till ett helt annat företag) eller att du måste skicka in särskilda dokument för att få ta del av vissa saker (exempelvis för att styrka din adress). Det är inte alltid som detta framgår på ett tydligt sätt.

Hur ska jag göra för att skydda mig?

• Läs alltid villkoren och säkerställ dig om du på något sätt förbinder dig till ett medlemskap med prenumeration och hur du gör för att avsluta denna. 


• Om ett erbjudande verkar alldeles för bra för att vara sant, så är det ofta det. 


• Kontrollera företaget noga innan du beställer eller anmäler dig till något t.ex. genom att söka på företagsnamnet på internet eller liknande. 


• Kontrollera så att det finns kontaktuppgifter till företaget.

Bluffmejl (även kallat nätfiske) är e-postmeddelanden som skickas från någon som utger sig för att vara någon annan (till exempel din bank) och försöker komma åt personliga uppgifter så som kortnummer, koder och lösenord. Detta är vad man brukar kalla för phishing. Ofta finns information om att ett kort eller konto riskerar att stängas eller att det föreligger någon form av risk för kortet eller kontot. Mottagaren uppmanas att säkerställa att allting är okej via en länk som leder till en bedräglig sida som er ut att tillhöra det företag avsändaren utger sig att vara. Varken vi, eller någon annan kortutgivare, efterfrågar denna typ av känslig information via mejl.

Hur skyddar jag mig?

• Öppna inte mejl från avsändare du inte känner igen.
  
  
• Klicka inte på länkar i ett mejl, utan skriv in adressen till sidan du ska till direkt i adressfältet (t.ex. till din bank).
  
  
• Det går även att kontrollera länken som finns i mejlet genom att hålla musen över länken och då får man se vilken den riktiga länken är.
   
• Säkra sidor ska börja med https:// och inte bara http:// samt innehåller ofta även ett hänglås eller liknande i adressfältet.
  
  
• Om du misstänker att du fått ett falskt mejl ska du under inga omständigheter klicka på länken eller skriva i några uppgifter. Har du redan klickat på en länk och/eller fyllt i dina uppgifter ska du omedelbart spärra ditt kort och ändra eventuella lösenord som kan ha hamnat i orätta händer. Stäng sidan du hamnat på med hjälp av krysset i övre högra hörnet, använd inte någon knapp på sidan märkt med t.ex. ”Avbryt”.
  
  
• Smishing - SMS-bedrägerier: Ett antal kunder har drabbas av ID-kapning där bedragare lurar av kunden ett mobilt BankID genom SMS och skärmdelningsprogram som till exempel AnyDesk
  
  
• Facebook-bedrägerier 

•  En vanlig typ av bedrägeri är när bedragare utger sig för att vara någon annan och försöker få tag i personlig information via telefon.
  
  

  - Hur går det till?

  Du får ett samtal från en någon som påstår sig ringa från banken eller polisen. Bedragaren säger sig behöva exempelvis din personliga kod till Kundcenter/telefonbanken, PIN-kod till ditt kort eller ber dig logga in med Mobilt BankID.

Så skyddar du dig:

• Lämna aldrig ut personliga koder via telefon även om personen ifråga påstår sig ringa från banken eller polisen.
  
  
• Svara inte på konstiga frågor per telefon från okända personer.
  
  
• Om du trots allt lämnat ut personliga uppgifter - kontakta din bank omgående.
  
  
• Förklaringen till varför bedragaren ber om dessa uppgifter kan variera. Det kan till exempel vara att banken har datafel alternativt att banken eller polisen har funnit ditt stulna kort och behöver koden för att spärra kortet. Bedragaren kan även påstå att du blivit utsatt för ett bedrägeri och att banken eller polisen behöver din hjälp för att se till att du inte blir av med pengar.

Ficktjuvar och bedragare som vill komma åt din plånbok och dina kort förekommer fortfarande och det är viktigt att man har uppsikt över sin plånbok och t.ex. väska. Tänk särskilt på detta när du befinner dig på platser med mycket folk i rörelse.

Hur skyddar jag mig mot stölder?

• Förvara kortet på ett säkert sätt, t.ex. i innerficka eller i stängt innerfack i väska, gärna med dragkedja.


• Förvara aldrig kortet eller plånboken i bakfickan eller bakom ryggen på något sätt.Pinkoden ska inte på något sätt förvaras tillsammans med, eller i närheten av, kortet.


• Om du valt en egen pinkod ska den på något sätt inte kunna kopplas till dig t.ex. genom att likna ditt personnummer.


• Skydda alltid koden när du slår in den.


• Befinner du dig i en miljö med mycket människor omkring dig, se till att du har kontinuerlig uppsikt över kortet.


• Lämna aldrig ifrån dig kortet när du betalar med det, håll det alltid under konstant uppsikt vid betalning.

Vid så kallad skimning så använder bedragare en särskild utrustning vid kortterminalen som kopierar information från magnetremsan i kortet och ofta fångas koden upp t.ex. via dolda kameror.

Hur skyddar jag mig mot skimming?

• Dölj alltid koden med handen när du slår in den.


• Om du tycker att en betalterminal ser märklig ut, kontakta försäljningsstället och informera dem.


• Vid minsta misstanke om skimning, spärra ditt kort.

Investeringsbedrägerier startar ofta genom att den drabbade ser en lockande annons, eller får tips från någon via sociala plattformar eller i samband med surfande på Internet. Tipset handlar om mycket lönsamma investeringar där man placerar sina pengar i t.ex. Kryptovaluta.

Man uppmanas att göra en mindre investering, eller att lämna sina kontaktuppgifter för att få mer information.

Du blir sedan kontaktad – vanligtvis per mejl eller telefon - av en bedragare som erbjuder dig en mycket vinstgivande investering i en utländsk aktie, fond eller liknande. Numera handlar erbjudandet nästan uteslutande om ”lönsamma” placeringar i så kallade kryptovalutor.

Hur går det till?

Det är bråttom och du måste fatta snabba beslut annars missar du den "fina investeringen". Ofta är argumenten att man har insiderinformation och att det är en skattefri affär. Många av dessa förslag verkar backas upp av olika kändisar (falska annonser utan de inblandades medgivande).

Ibland vill man också träffa dig personligen och bedrägerierna är ofta skickligt planerade. De utförs vanligen med hjälp av påkostade och förtroendeingivande broschyrer och webbplatser.

Så skyddar du dig:

• Var försiktig om du aldrig hört talas om företaget som kontaktar dig, eller om du inte förstår investeringen som de erbjuder dig.
  
  
• Var försiktig om det inte finns några årsbokslut och delårsrapporter.
  
  
• Lämna inte ut någon information om dig själv eller din privatekonomi.
  
  Obs: Den avkastning som bedragarna erbjuder är vanligtvis väldig hög jämfört med andra typer av placeringar. Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, så är det tyvärr oftast det.
  
  Läs mer om investeringsbedrägerier på FI:s och Konsumentverkets webbplats